Vad gör man en härlig sommardag med ett glatt gäng där den yngste är en liten kille på fyra år, den äldste är mormor som är 75 och där emellan är det medelålders, tonåringar och en hund? – Vi åkte till Ven för att cykla!
Färjeturen över är precis lagom, man ser målet hela tiden men hinner ändå njuta av en stund på havet.
Väl i land väntar promenaden upp för backen till cykeluthyraren, jösses så många cyklar de har!
När man är så många som vi var, eller om man helt enkelt bara vill vara säker på att snabbt få cyklar till alla, så gör man bäst i att boka hemifrån.
Lillkillen fick sitta i en barnstol bak på en vuxencykel, sjuåringen fick cykla tandem med en vuxen. Det fanns till och med en rolig tandem med en stor och en liten cykel!
Alla fick cyklar och hjälmar som passade, även hunden blev nöjd då han fick en hundkärra så han slapp att springa hela turen i värmen. Sjöturen och backen upp till cykeluthyraren hade gjort oss hungriga men vi kunde ju inte äta med en gång… eller? Vi beslöt oss för att i alla fall ta oss till Uraniborgsområdet innan fikan åkte fram.
Platsen visade sig vara väl vald, när de yngre i sällskapet ätit upp sina pannkakor, men vi vuxna ville sitta en stund till, fanns det en hel del för dem att springa runt och upptäcka. Obsevatoriet Stjärneborg, Planetstigen och inte minst Idehistoriska lekparken med sina olika lekstationer.
Vi hade kunnat gå in på Tycho Brahe museet som finns i före detta Allhelgona kyrka, men vädret var helt enkelt för fint för att gå inomhus.
När alla var nöjda gränslade vi cyklarna igen och tog oss vidare ut mot S:t Ibbbs kyrka. På vägen dit gjorde vi en del avstickare till krukmakare, konstnärer och ett tillfälligt loppis. Ett och annat inhandlades som ett minne av en fin dag. De många stoppen var både roliga och nödvändiga i värmen.
Det var spännande att gå omkring och läsa på de gamla gravstenarna på S:t Ibbs kyrkogård tyckte barnen. Att sen skrämma slag på föräldrar och mormor genom att högt där uppe sitta på kanten och dingla med benen med utsikt över hamnen var jättekul!
Vi tog oss ner i hamnen och där var det läge för en glass till både människor och hund. Den glassen satt riktigt fint och badet efteråt var inte fy skam det heller. Vi tog god tid på oss och det blev flera dopp innan vi kände för att ta oss tillbaka igen.
Vi valde att inte cykla runt ön, utan tog samma väg tillbaka. På vägen fanns det gott om ställen att äta på och vi var hungriga igen. Det blev pizza, det var fler som hade kommit på samma goda idé men pizzan var värd att vänta på.
Det var ett trött, mätt och nöjt gäng som gick backen ner mot Bäckviken och steg ombord på Venbåten tillbaka till Landskrona. Alla var överens om att vi måste göra detta till en tradition – En tur till Ven med släkten blir något att se fram emot varje sommar!
Tips:
Bra Ven-länkar: Ven-Trafiken » Vens Cykeluthyrning » Vens kulturhus » Tycho Brahe » Välkommen till Ven »